Kyrkoherde em.
De allra yngsta väntarna är vi. Nu är det vi som står längs vägen med palmkvistar i händerna och sjunger Hosianna! Eller så sitter vi på havets strand och hör vågornas dån och väntar i stor förskräckelse på vad som skall komma.
I vintras deltog jag i Poetry Slam, en tävling i estradpoesi. »Man kan inte tävla i poesi. Det är därför vi gör det», säger arrangörerna.
En krympling tränger sig in i festlokalen, ber Jesus om hjälp och fördärvar stämningen. Får man göra så? På en sabbat? De inbjudna gästerna tittar besvärat ner i bordet eller åt ett annat håll.
Det var du som hämtade mig ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst. På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet. Du är min Gud alltifrån min moders liv.
Jag är ett fredens barn, brukar jag skryta med. Hela vår generation var uppväxta i den eviga fredens tecken. Krig och konflikter hörde till det förgångna. »I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut».