Kyrkoherde
Om man alltså är intresserad av att få veta hur den officiella nattvardssynen i den reformerade Svenska kyrkan såg ut, så finns här många källor att ösa ur. Det blir också tydligt att föreställningar som i dag är vanliga, ja närmast påbjudna i Svenska kyrkan, då skulle ha fördömts å det starkaste.
Kyrkofäderna tog inte lätt på det teologiska arbetet, där subtila definitioner, ord och språk kunde få helt avgörande betydelse. Teologi var på allvar, ibland nästan på liv och död. Det ska vi vara tacksamma för i dag, vi som lever med arvet från kyrkofäderna.
Humankind can not stand much reality, heter det, och realisten får ofta höra att han är negativ. Ändå måste analysen göras, och det som är ett faktum måste sägas, för det hör till själva kartan, och utan denna karta kommer vi alla att gå vilse.
Antologin innehåller åtta tematiska artiklar samt tretton berättelser från kyrkoherdar med kortare eller längre erfarenhet av uppdraget. Dessa har hämtats från olika stift och olika delar, stad som landsbygd.
Med det ingående 1900-talet vaknade intresset för den heliga Birgitta i Sverige. En av de viktiga tillskyndarna var ärkebiskop Nathan Söderblom. Under 1920 bildades två organisationer som såg som sin uppgift att ta ansvar för »Birgittaminnet».