I denna recensionsartikel reflekterar Peter Bexell, stiftsadjunkt em. och teol.dr, över Den helige Andes kyrka, en bok av Peter Halldorf. Karismatiskt präglad teologi möter katolsk och ecklesiologi i vad som förenar men också i vad som är olika perspektiv. Utgångspunkten är den ortodoxe teologen Nicholas Afanasievs tänkande.
Inte underligt att Peter Halldorf, som utforskar kyrkans östliga och fornkyrkliga rötter men också är rotad i pingströrelsen, läser Nikolai Afanasiev (1893–1966). Denne (namnet kan transkriberas på många sätt) var en ortodox ukrainsk teolog, efter ryska revolutionen verksam i exil vid Saint-Serge i Paris, där han stod under inflytande av Sergei Bulgakovs sofiologi och påverkade Alexander Schmemann och John Meyendorff. Han utformade en helt karismatiskt tänkt ecklesiologi, men stod också i kontakt med la nouvelle théologie och inspirerade den eukaristiska ecklesiologi som flöt in i Lumen gentium. Afanasievs är viktig men omstridd; en del av de teologer som Halldorf räknar upp som hans krets är också kritiska mot honom, framför allt naturligtvis en del katolska teologer i gruppen kring den eukaristiska ecklesiologin, men också ortodoxa, som t.ex. John Zizioulas.
Denna artikel är för betalande prenumeranter
Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.
Registrera dig
Har du redan registrerat dig? Logga in