Den helige Andes kyrka – reflektioner utifrån Peter Halldorfs bok
Halldorf är i botten pingstvän och hans läsning av Afanasiev berör naturligtvis Halldorfs återkommande fråga om legitimiteten i sitt eget eukaristifirande och den församlingssyn han arbetar fram. Det är en intressant tentativ ecklesiologi, men det må tillåtas att ställa frågor.
I denna recensionsartikel reflekterar Peter Bexell, stiftsadjunkt em. och teol.dr, över Den helige Andes kyrka, en bok av Peter Halldorf. Karismatiskt präglad teologi möter katolsk och ecklesiologi i vad som förenar men också i vad som är olika perspektiv. Utgångspunkten är den ortodoxe teologen Nicholas Afanasievs tänkande.
Inte underligt att Peter Halldorf, som utforskar kyrkans östliga och fornkyrkliga rötter men också är rotad i pingströrelsen, läser Nikolai Afanasiev (1893–1966). Denne (namnet kan transkriberas på många sätt) var en ortodox ukrainsk teolog, efter ryska revolutionen verksam i exil vid Saint-Serge i Paris, där han stod under inflytande av Sergei Bulgakovs sofiologi och påverkade Alexander Schmemann och John Meyendorff. Han utformade en helt karismatiskt tänkt ecklesiologi, men stod också i kontakt med la nouvelle théologie och inspirerade den eukaristiska ecklesiologi som flöt in i Lumen gentium. Afanasievs är viktig men omstridd; en del av de teologer som Halldorf räknar upp som hans krets är också kritiska mot honom, framför allt naturligtvis en del katolska teologer i gruppen kring den eukaristiska ecklesiologin, men också ortodoxa, som t.ex. John Zizioulas.
