Dödens allvar och evighetens hopp
Det går inte att förneka, att den bredd vi möter i den nyutgivna samlingen kan ge många förnyande perspektiv.
En ofta återkommande uppgift för prästen är att förbereda och hålla det tal i begravningsgudstjänsten som alltjämt kallas griftetal. Till inspiration och hjälp i denna sak föreligger nu en ny samling tal eller utkast till tal, som »har författats av präster och biskopar i olika ålder och i olika delar av Svenska kyrkan» och förtjänstfullt redigerats och sammanställts av Carl Sjösvärd Birger och Andreas Wejderstam. Denna skrift är den andra delen i en serie som förra året inleddes med en samling av beredelseord (Öppna ditt hjärta i bön och bot).
I inledningen får vi en kort historisk och principiell utläggning kring talet, där man bland annat refererar till den studie av Oloph Bexell, som för den av ämnet intresserade är omistlig (Från döden till sorgen. Griftetalets syfte och funktion i homiletikhistoriskt perspektiv i: Tro & Tanke 1998:6). Det är här Bexell redogör för den principiella förändring som griftetalet genomgått, från förkunnelse om dödens allvar och evighetshoppet till ett stycke offentlig själavård med inriktning på sorgearbetet. Denna förskjutning är mer eller mindre tydlig i griftetalssamlingens samtliga bidrag. Och i en av bokens två fördjupningsartiklar är sorgen i fokus (Kjell Kallenberg).
