En guide till högmässan
Firandet får föregå fördjupandet, ett fördjupande som kanske inte alltid gör att man förstår allt – mysteriet går inte att förklara – men där vi får skäl att förundras desto mer.
När jag började bekanta mig med den eukaristi som tidigare firades varje onsdag i Övre salen på Nya slottet i Bjärka-Säby var det med fascination. Visst kunde jag känna igen en del av de liturgiska momenten och helhetsstrukturen, men mycket var obekant. Ändå kunde jag, steg för steg, dras in i denna gudstjänst med hela mitt jag.
Till den gudstjänsten delades inte ut någon agenda, kanske till frustration för vissa deltagare. Tanken var att »[g]enom att delta, vecka efter vecka, tillägnar man sig långsamt och med alla sinnen liturgin, såväl dess yttre form, med ord och handlingar, som dess inre hemlighet. […] Att omgående förstå och kunna följa med i allt är varken nödvändigt eller möjligt. Det är med liturgin som med tron: den är en livslång vandring som långsamt leder oss allt längre in i Kristushemligheten.»
