Fem utmaningar när prästgårdarna sålts och teologin sägs stå lågt i kurs

Kanske kan man tycka att det inte är särskilt intressant att läsa om församlingspräster från förra seklets senare hälft. Situationen var så annorlunda. Eller var den det? Kanske är det tvärtom, att där finns mycket erfarenhet och reflektion att hämta om församlingsoch gudstjänstliv, i teologisk och pastoral kunskap. I sex artiklar, varav detta är den första, presenterar Sven-Erik Brodd, professor em. i kyrkovetenskap, och Gunnar Weman, ärkebiskop em., fem pastorala utmaningar för våra dagars församlingsliv. Utmaningarna har författarna definierat i sin bok Prästgårdsteologi. Församlingspräster under 1900-talets senare hälft utmanar 2020-talets kyrka (Artos 2022). Denna första artikel presenterar vad som komma skall.

I början av förra året gav vi ut en bok med titeln Prästgårdsteologi. Församlingspräster under 1900-talets senare hälft utmanar 2020-talets kyrka (Artos 2022). Boken avslutas med fem utmaningar, som vi formulerade som ett resultat av vad vi hade mött hos »våra» prästgårdsteologer. Redaktionen för SPT har bett oss att kort utveckla dessa utmaningar. Vad vi skriver här är närmast ett slags introduktion till följande fem artiklar.

Det var en tid, då det fortfarande ansågs legitimt att församlingsprästerna i sin tjänst ägnade sig åt studier och skrev teologi.

Om boken

Vad boken handlar om är inte så mycket prästgårdar och församlingspräster som vad dessa präster skriver om. Vi har valt ut dem och deras prästmötesavhandlingar (eller motsvarande) från 1900-talets andra hälft. Det var en tid, då det fortfarande ansågs legitimt att församlingsprästerna i sin tjänst ägnade sig åt studier och skrev teologi. Det var en dynamisk period i Svenska kyrkans historia, då teologi och ett i någon mening sakramentalt liv kunde ingå i församlingsprästens spiritualitet och Svenska kyrkan hade lärda präster som medvetet valt sin församlingstjänst.

Nu skall ingen inbilla sig att vi uppfattar just denna tid såsom något slags guldålder, vilken vi skulle längta efter att återfå. Utöver det teologiskt liturgiska arbetet pågick i Svenska kyrkan under denna tid en genomgripande förändring, som ledde fram till att den blev en påfallande partipolitiskt styrd organisation. De teologiska stridigheterna var djupa om ämbetet, och mycket annat kunde anföras.