Femtonde söndagen efter Trefaldighet
Ordet för vila (anapausis) betecknar inte en rastpaus eller en stund för att »bara chilla» (som kidsen säger). Kommentarlitteraturen lyfter fram hur ordet genomgående betecknar kontrasten mellan å ena sidan ett gudomligt tillstånd av frid och å andra sidan en rastlös existens i Guds frånvaro
Ett är nödvändigt
»Centrum»
Med ett liv i ett fungerande kyrkoår med alla dess olika teman prövar och tränar en människa – eller en församling – allt väsentligt i livet. För den människan eller församlingen är intet mänskligt främmande. I en mening är alltså livet i kyrkan en skola i Herrens tjänst (Benedikts regel). Men man kan drunkna i raden av teman. Femtonde söndagen efter Trefaldighet om det enda nödvändiga är en motvikt till detta. Söndagen reflekterar kring bredden i kristenlivet och kyrkolivet, den bredd som är kyrkoårets, och dess relation till sitt nödvändiga centrum, det enda nödvändiga, alltså relationen mellan livet i all dess rikedom och livets herre Jesus Kristus, han som själv är livet självt.
Liturgisk färg Grön
Under veckan 30 september Hieronymus, präst och kyrkolärare († 420), vit; 1 oktober Theresa av Jesusbarnet, ordenskvinna och kyrkolärare († 1897), vit; 2 oktober Skyddsänglarna, vit; 4 oktober Franciskus av Assisi, diakon och ordensgrundare († 1226), vit
Texter 1 Kung. 17:8–16, Apg. 4:32–35, Matt. 11:28–30, Ps. 123
Psalmer
