Folket i den gudstjänstfirande församlingen

Prästgårdsteologi – den första utmaningen

Hur förhåller sig kyrkans personal med dess präster och anställda till själva församlingen, till dem som samlas för att fira gudstjänst? Föregående nummer av SPT presenterade fem utmaningar till det lokala gudstjänst- och församlingslivet i Svenska kyrkan. I den första av dem visar här Sven-Erik Brodd, professor em. i kyrkohistoria, på fallgroparna och möjligheterna i den pastorala gudstjänstfirande verkligheten.

Den stora och i många fall obesvarade frågan för många präster är hur man ska fira gudstjänst. Osäkerheten speglar sig i gudstjänstens utformning och hur man inbjuder till den genom sina annonser och muntliga påannonseringar. På avstånd kan man fundera över vad som avses med »folk» när det talas om den gudstjänstfirande församlingen, om ekklesia. Grundläggande måste vara om folket är subjekt i gudstjänsten eller om det är objekt, alltså om folket består av människor med en egen identitet som döpta eller om det betraktas som ett objekt för någons – prästens och kyrkomusikerns – verksamhet.

Gudstjänstbesökarna

Förr i världen, när man med något slags trovärdighet kunde tala om folkkyrkan och territorialförsamlingen som en empirisk verklighet, kunde man också tala om församlingsborna. De kunde »besöka» gudstjänsten när tillfälle gavs, och gudstjänstbesök var en vanlig term för kyrkogång. Den för lutherdomen grundläggande ecklesiologiska distinktionen mellan lärostånd (magisterium, ecclesia docens) och åhörarstånd (ecclesia discens) var på plats och mässan firades sällan.

Prästerna som skildras i boken Prästgårdsteologi har det gemensamt att de försöker på olika sätt nyansera den här uppdelningen i olika stånd. Ett sätt att göra det blir att införa firandet av mässan i församlingen. Det är självklart att de har uppdraget att leda gudstjänstfirandet, men gudstjänsten är inte en prästernas verksamhet. Nyckelordet är delaktighet. Vad vi har noterat är emellertid att begreppet gudstjänstbesök lever vidare i en annan ecklesiologisk kategori, där gudstjänsten beskrivs utifrån den tjänsteproducerande kyrkans perspektiv av utbud och konsumtion. Statistik är i det här sammanhanget viktig, och det gäller att skapa ett utbud som är attraktivt och folket blir, vare sig man vill eller inte, ett objekt.