Historik över Ersta
I förordet möter rubriken »Ersta har sett och Ersta ser», som uttrycker en diakonal beredskap, att vara ständigt aktiv och beredd att gripa in när det behövs. Det har i mångt och mycket präglat Ersta och präglar den kyrkliga diakonin när den fungerar bra.
»Ersta har ändrats mycket. Därför har Ersta diakoni överlevt», skriver förre ärkebiskopen och tidigare direktorn för Ersta 1987–1995 Anders Wejryd. Den här boken ger oss möjlighet att följa Erstas utveckling och historia.
I förordet möter rubriken »Ersta har sett och Ersta ser», som uttrycker en diakonal beredskap, att vara ständigt aktiv och beredd att gripa in när det behövs. Det har i mångt och mycket präglat Ersta och präglar den kyrkliga diakonin när den fungerar bra.
Här får vi en utmärkt skildring av 1800-talets diakoniväckelse, som i praktiken startade på Herrestads gods utanför Värnamo av »Mormor på Herrestad» och sedan tog gestalt i Ersta där en diakonissutbildning kom till stånd. Paret Emelie och Johan Philip Petersen, kom 1813 som flyktingar från Tyskland till Sverige. De var förmögna och kunde köpa godset Herrestad. Från Tyskland hade de med sig ett stort diakonalt engagemang, som de efter hand kunde utveckla på sitt gods.
