Artiklar

I olika takt – en nordisk jämförelse

Till det gemensamma ur ett historiskt perspektiv hör den nära förbindelse mellan kyrka och stat som uppstod i samband med 1500-talets reformation, och som mer grundläggande förändrats först i våra dagar. Även på detta område finns i mycket en gemensam utveckling men också tydliga skillnader.

Gunnar Edqvist

Författaren har varit utredningssekreterare på kyrkokansliets avdelning för kyrkorätt samt sekreterare i kyrkorättsliga utredningar vid relationsförändringen kyrka-stat 2000. Han visar här att de nordiska evangelisk-lutherska folkkyrkorna sedan år 2000 minskat kraftigt i medlemsantal, men att situationen samtidigt ser lite olika ut i kyrkorna.

Vid millennieskiftet 2000 hade de fyra stora evangelisk-lutherska folkkyrkorna i Norden omkring 85 procent av befolkningen som medlemmar. I relativt olika takt har medlemsantalet minskat. Svenska kyrkan är den som rör sig snabbast mot en minoritetssituation, medan medlemsminskningen i Folkekirken i Danmark är mest begränsad. En bild av förändringen under det gångna kvartsseklet ger följande tabell.

Läs mer

Kloster och konvent i (vad som skulle bli) Göteborgs stift

I denna artikel ger författaren, som är professor vid Göteborgs universitet med inriktning mot kyrkohistoria, en historisk översikt över kloster och konvent i det område som skulle bli Göteborgs stift, med fokus på olika ordnar, deras grundande, verksamhet, geografiska placeringar, relationer…

Har allt gått sönder?

Giertz skrev boken år 1939 och lyckas förmedla sin överväldigande upptäckt: Svenska kyrkan är en del av Kristi kyrka. Vår Svenska kyrka är inte en egen ö utan en levande del av Kristi stora, historiska, världsvida och apostoliska kyrka.

Kyrkan och folket

Två frågor sticker ut när jag talar med anställda och förtroendevalda om Svenska kyrkans medlemsutveckling: När sjunker medlemsandelen under 50 procent? Och när når vi botten?

Kyrkohistorisk vandring med 10-åringar

När man bjuder in skolor till kyrkan är det klokt att veta hur läroplanen ser ut och vad man läser i olika årskurser. Årskurs 4 läser medeltiden, och ingen medeltid utan Heliga Birgitta. Reformationen med Martin Luther hinns också med och förhoppningsvis hur läran spreds till Sverige.