Ifrågasatt religionsfrihet

Angelägna men obekväma böcker har en benägenhet att drunkna i bokfloden. I viss mån kan man säga att det riskerar att bli så med Jacob Rudenstrands bok Den första rättigheten. Få frågor diskuteras lika intensivt i dag som yttrandefriheten. Rösterna är högljudda, intensiva och påstridiga och utnyttjar sin yttrandefrihet till dess försvar. Få vågar diskutera dess eventuella gränser, få reflekterar över att den enes gränslösa frihet kan begränsa den andres rättigheter.

Vad Rudenstrand tar upp är en annan men närliggande och mer ursprunglig rättighet, religionsfriheten – rätten och friheten till och från religion. Här ser emellertid, som Rudenstrand visar, debatten annorlunda ut. Samma megafoner som ropar ut yttrandefrihetens gränslösa paroller vill ofta begränsa just religionsfriheten. Inte så att själva friheten till religion ska fråntas oss utan så att vårt förhållande till religion privatiseras. Begränsningen ligger i att religionens yttringar ska osynliggöras i samhället. De ska avgränsas till en strikt privat sfär. Religiösa friskolor ifrågasätts, religiösa symboler bör döljas i det offentliga, respekten för vad andra håller heligt tonas ned för att inte yttrandefrihetens rätt att kränka religiösa uttryck ska begränsas.