Om utlandsförsamlingarnas 1900-tal

Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) har varit under omdaning. Skälen är flera, främst ekonomiska men också en förändring i själva förutsättningarna. Är SKUT-församlingarna till för sjöfolket som de en gång var? Turister? Utlandsboende svenskar? Förutsättningarna är olika från plats till plats, vilket var en av orsakerna till att Kyrkostyrelsen för en tid sedan fattade beslut om viss omorganisation av SKUT. I SPT nr 26/2023 skrev Rickard Jönsson, avdelningschef för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT), om detta. I denna recensionsartikel av Fredrik Santells bok Kyrka och diplomati. Svenska kyrkans utlandsförsamlingar under 1900-talet ges ett längre och historiskt perspektiv. Recensenten har tidigare varit domprost i Skara men också SKUT-präst i Frankfurt och under senare tid i flera andra SKUT-församlingar. 

Svenska kyrkan i utlandets (SKUT) styrelse, det vill säga Kyrkostyrelsen, har för några månader sedan tagit beslut om hur och var verksamheten framöver ska bedrivas. Det skedde efter ett antal utredningar om pastorala förutsättningar, om fastigheter och juridik och om teologi och ekumenik. SKUT:s chef Rickard Jönsson har i SPT 26/2023 beskrivit detta under rubriken »Förändringens vindar». De blåser både ute och hemma, men bakgrunden är densamma: krympande ekonomi. Förändringar är som bekant det enda konstanta. En nyutkommen bok av teol.dr Fredrik Santell bekräftar det.

Denna artikel är för betalande prenumeranter

Betala för en webbprenumeration för att läsa den här och många fler artiklar.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in