Kyrka för dagens människa?
Idéhistoriskt sett hör nazismen hemma i denna tankesfär. I allt väsentligt är den så präglad av Darwin att den kan beskrivas som en darwinism omsatt i praktisk politik.
I denna artikel resonerar komministern em., docenten och författaren Christian Braw idéhistoriskt om utvecklingstanken. Han menar att denna ofta lett fel och till ideologisk konkurs. Som motbild tecknas den fortsatta inkarnationen, dvs. Kristi närvarande i Kyrkan och i människors hjärtan.
Det var påven Johannes XXIII som skapade uttrycket aggiornamento som en bild av den romerska katolicismens modernisering – en tro för »dagens människa» (it. giorno – dag). Tanken på »dagens människa» är problematisk, bland annat därför att »idag» mycket snabbt blir »igår». I tanken på aggiornamento ligger också att »idag» är bättre än »igår», och det förutsätter att det har skett en positiv förändring eller utveckling.
Det är uppenbart att det har skett en förändring från stenyxan till atombomben. Denna bomb är så mycket mer avancerad än stenyxan och mycket mer effektiv vad gäller förstörelse. Eller – för att ta ett mer positivt exempel – dagens kopiator är mycket bättre än kopiatorerna på 1950-talet. Men i vilken mening är de bättre för oss människor? Allt kommer ju an på hurdana de ord är som står på de kopierade papperen. Vi börjar ana att frågan om utveckling inte främst handlar om teknik utan om moral, d.v.s. om godhet och klokhet.
Utveckling till vad?
I den stora TV-serien om Sveriges historia hette det att Sverige var »världens modernaste land». Samma anspråk kan uttryckas med att Sverige är ett av världens mest »progressiva samhällen». På detta sätt uttrycker man att det sker en ständig utveckling till det bättre – visserligen under kamp – men att riktningen är obeveklig och att det svenska samhället står i främsta ledet i denna kamp.
Varifrån kommer denna föreställning? Fram till början av 1800-talet var man övertygad om att mänsklighetens guldålder låg bakom oss. I den franska revolutionen sökte man rekonstruera det gamla romerska samhället och dess medborgarideal. När man i USA byggde symbolbyggnaderna i Washington var den romerska arkitekturen det stora mönstret. Men i början av 1800-talet börjar utvecklingstanken tränga fram. Det viktigaste året är 1848 – de liberala revolutionerna.
En viktig förutsättning är den ökande förmågan att utvinna energi ur materia genom ångmaskinen. Den exploaterade materien skapade väldiga rikedomar och möjligheter, som snart gjorde Västerlandet till hela världens behärskare. Utvecklingstanken fick också en naturvetenskaplig gestalt i evolutionismen, som förutsatte att död materia av egen inneboende kraft kan utveckla levande materia, d.v.s. växter. Sedan fortsatte evolutionen – så tänkte man sig – ända till människan, och hon blev alltmer livsduglig och kraftfull genom rasernas inbördes kamp, där den bättre alltid segrar.
