Kyrkliga ord blir definierade

När Svenska Akademiens ordlista över svenska språket kommer ut i ny upplaga är det något som bör uppmärksammas. Detta är den femtonde upplagan, och den utkom så sent som i februari 2026.

Urvalet av ord styrs av vilka ord som frekvent förekommer i skriven text. I varje upplaga tillkommer nya ord, liksom att gamla ord som sällan används stryks. Ord av tillfällig karaktär undviks liksom ord som ännu inte har etablerats. Vi skall däremot inte föreställa oss att ord som inte återfinns i SAOL inte finns. Naturligtvis finns många ord förutom de 130 000 som återfinns i SAOL 15. Dessa kan återfinnas i andra ordböcker som t.ex. Svensk ordbok och Svenska Akademiens ordbok i 39 volymer liksom i databasen www.svenska.se, där man kan söka i alla de tre nämnda ordböckerna. Andra ord återfinns i det talade och skrivna språket trots att de inte fått plats i någon ordbok.

I den här recensionen koncentrerar jag mig på att kommentera några kyrkliga ord. Jag börjar med ett exempel på hur ordboken kan användas när det gäller att definiera ord. Ordet tro har enligt SAOL 15 fyra olika betydelser: religiös övertygelse, trofasthet, tillit, uppfattning att något är sannolikt. Många sekulariserade svenskar antar att »tro på Gud», innebär att någon håller det för sannolikt att Gud existerar, medan den troende menar att tro i första hand är att känna tillit till Gud, alltså en form av religiös övertygelse. 

Ett annat ord som ordlistan kan belysa är nåd som har två betydelser: »lindring av straff, benådning; välvilja från överordnad». När jag predikar om Guds nåd är det oftast Guds välvilja jag lyfter fram och mer sällan lindring av straff och benådning.