är Martin Modéus biskopliga valspråk hämtat från Efesierbrevet 2:5 – ett bibelord som i sin helhet lyder: »fast vi var döda genom våra överträdelser har han gjort oss levande tillsammans med Kristus – av nåd är ni frälsta – och uppväckt oss med honom och gett oss en plats i himlen genom Kristus Jesus».
I flera intervjuer har Martin Modéus varit kristocentrisk. I Dagen (10/6) säger han att valspråket »betyder väldigt mycket för mig, det sammanfattar min pastorala hållning, att det är livet som kommer först. Vi ber och kämpar, och mitt i detta är vi tillsammans med Kristus, och det är på Kristus som hela vår grund står.»
Samma fokus hade Modéus i sina svar till Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson på själva valdagen (8/6): »Jag tror att det är Jesus-efterföljelsen som är centrum [...] Jag tror man kan uttrycka det så här, att vi ska stå så nära Jesus som möjligt!»
Det är inte omotiverat att konstatera att det under senare år funnits ett näst intill kristofobiskt nedtonande av Jesus i svenskkyrkliga sammanhang, i predikningar, undervisning och förhållningssätt. Förra sommaren uttryckte samma Maria Ludvigsson i en kort ledare (22/8 2021) sin frustration och besvikelse över förkunnelsen i några »sörmländska, undersköna, kyrkor» dit hon farit »för att höra Guds ord». Men som hon konstaterade att »kontinuitet saknades inte – ett var beständigt – Greta Thunberg [...] I stället för att vara en lisa blev kyrkobesöket en utdragen plåga. Inte främst för att vi snuvades på vad vi kom dit för, utan för att det var så dumt.» Detta var före Rysslands angrepp på Ukraina, men själva poängen, avsaknaden av en i Guds Ord förankrad förkunnelse och av Ordet själv, Jesus Kristus, lär gälla på alltför många håll också nu, ett år senare.
Som nämns i ledaren i detta nummer har flera som studerar eller nyligen studerat på SKUI noterat att Jesus Kristus lätt hamnar i bakgrunden. Att Han blivit stötestenen som väcker anstöt rakt in i hjärtat på den utbildning som ska rusta medarbetare för tjänst i Svenska kyrkan. Här intar Martin Modéus en frimodig hållning, en för hela kyrkan behövlig Jesusglädje – och modet att vittna om Jesus som vår herre och frälsare och att leva i en Jesusefterföljelse behövs.
På frågan vad man gör som »ledare för kyrkan för att den inte ska blir för ’snäll’? När det krävs salt», visar Modéus just på efterföljelsen. Inte till socialt ansvar, att vara en röst i samhällsdebatten och i klimatfrågorna. Allt sådant är ofrånkomligt viktigt men är konsekvenser av efterföljelsen. Ibland måste vi som kyrka tala mer om vad våra ställningstaganden grundar sig på och vems följare vi är – och inte är.
Ytterligare ett fokus har funnits i Modéus uttalanden, vilket även kom fram i dennes svar på SPT:s frågor till biskoparna – betoningen av det lokala, att Svenska kyrkan har »en oöverträffad lokal närvaro» och att »den lokala församlingen, också i små sammanhang, är avgörande».
På många håll krävs omoch nystart av församlingar. Vågar vi hoppas att Modéus kan bidra till detta, för som han konstaterade i svaren till SPT: »Av stor vikt i dag är generationsöverskridande församlingsbygge med bred idealitet, lärande och undervisning och att arbeta med kyrkans roll som enande kraft i samhället.»
Modéus visade även en respekt för och en önskan att ge utrymme åt olika fromhetstraditioner: »Med nuvarande kyrkoordning går det att möjliggöra små lokala församlingar inom ramarna för starka pastorat som tar hand om de administrativa stödfunktionerna, där syftet är just att bejaka mångfalden mellan och inom församlingarna. Om detta används rätt, och vi undviker centraliseringens frestelser, så finns goda möjligheter att olika församlingar tar lite olika vägar i fromhetslandskapet.»
All enhet grundas i olikheten och variationen, annars är det enhetlighet och enformighet. Utifrån sin position som ärkebiskop kommer Modéus att kunna bidra mer till en sådan kyrkans enhet.
Väl på plats i Uppsala, i medias strålkastarljus, inför partipolitiska krav, inför de enorma förväntningar som kommer att möta Modéus, lär det inte vara helt lätt att navigera i det kyrkliga och samhälleliga landskapet. Men om Modéus går alltför vilse vill SPT påminna om de ambitioner som denne uttryckt inför att axla sitt nya uppdrag som ärkebiskop. Hans egna uttalanden är goda direktiv och korrektiv för hela kyrkan och allt Guds folk.