Det regnar, dag efter dag. Sigfridsån och Ljungbyån och Lyckebyån svämmar över alla sina bräddar. På morgonen orkar sig dagsljuset knappt ut ur sin dvala. Regnet, diset och dimman ger ett grått töcken åt dagens timmar, och på eftermiddagen skyndar sig mörkret att uppfylla alla stadens vinklar och vrår. Solen är en sällsynt gäst som nog ligger och sover på det där molnet i teves solfilm.

Denna artikel är för inloggade användare

Registrera din e-postadress för att få tillgång till fler artiklar och vårt nyhetsbrev.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in