Riten och de kyrkliga handlingarna i en förändrad omvärld

Ur SPT 23/2021

I Svenska kyrkan Malmö hölls 9–10 november ett konvent med inriktning på hur vi i ett mångfaldssamhälle ska finna former för de kristna riterna men också hur vi med olika tro och traditioner ska leva i respekt för varandra. Författarna ställer utifrån seminarierna fler frågor än man ger svar. Men just frågorna behövs för att vi ska kunna söka svaren i den brytningstid som kyrkan och det numera svenska mångreligiösa samhället befinner sig i. Malmö är Sveriges förmodligen mest mångkulturella och multireligiösa större stad i dag. Där måste frågorna ställas och diskuteras, där måste svaren sökas. För hur påverkar de djupgående förändringarna Svenska kyrkans arbete och framtid? Gunilla Hallonsten är kyrkoherde och prost, Albin Tanke biträdande kyrkoherde. Båda i Malmö pastorat.

Vad händer i ett samhälle när seder bryts och gemensamma riter inte längre utövas? Hur blir kyrkliga handlingar relevanta mötesplatser i ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle?

Under två dagar, den 9-10 november, har alla diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster i Malmö pastorat samlats till ett gemensamt konvent, som har behandlat utvecklingen av den kyrkliga riten i ett mångfaldssamhälle. Föreläsningar och seminarier med olika inriktningar har fokuserat på att fördjupa uppdraget inom den egna profilen, men också på att fördjupa förståelsen av det gemensamma uppdraget.

Prästernas seminarium under konventsdagarna var »Hur står det till med de kyrkliga sederna?». Där togs upp de aktuella dop-, konfirmationsoch begravningsstudierna som nyligen publicerats av Svenska kyrkan. Pernilla Jonsson, Svenska kyrkans forsknings- och analyschef, ledde oss genom statistik, utvecklingsprognoser och framtidsutsikter.

Denna artikel är för inloggade användare

Registrera din e-postadress för att få tillgång till fler artiklar och vårt nyhetsbrev.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in