Prästutbildningen – ett halvsekel av förändringar

Den framtida prästutbildningen är under översyn. I en utvärdering som gjordes för ett par år sedan av Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut (SKUI) fick utbildningen låga omdömen av dem som studerat där. Därför gjordes på uppdrag av Kyrkostyrelsen en utredning av Björn Vikström, professor vid Åbo akademi, som denne presenterade i SPT nr 11/2023. Men kraven och förutsättningarna för den samlade prästutbildningen kommer också att påverkas och förändras. I denna artikel ger Cecilia Wejryd en överblick över de gångna femtio årens prästutbildning. Inte mindre än sex gånger har den genomgått ganska stora förändringar. Wejryd är professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, teologiska fakultetens dekan, präst i Svenska kyrkan och ordförande i Svenska kyrkans kyrkostyrelses dispens- och överprövningskommitté.

Svenska kyrkans prästutbildning har i alla tider innehållit teoretisk kunskap interfolierad av praktiska övningar. Under de senaste drygt två hundra åren har universitetsstudier varit ett krav för att bli präst i Svenska kyrkan. I början av 1800-talet krävdes minst en termin vid universitetet men med tiden förlängdes de akademiska studierna. I dag ska prästkandidaterna ha en magisterexamen med delvis föreskrivet innehåll plus kursen Svenska kyrkans tro och liv för att vara behöriga till det pastoralteologiska slutåret.