Söndagen efter Nyår
Våra kyrkor är inte en ersättning för templet. Så framställs aldrig saken i apostlarnas undervisning. Och det dröjde flera århundraden innan de första kyrkorna restes. Templet är en sak, våra kyrkobyggnader något annat.
Guds barn
»Där min Fader bor»
Söndagen efter Nyår är kyrkorummets söndag. Temat tillhör inte centrum, varken i tron eller i kyrkolivet, men både historien och vanlig pastoral erfarenhet säger att kyrkorummet spelar en inte oväsentlig roll både för den enskilda människan och för församlingen/kyrkan och hennes självförståelse. Gud bor inte i hus gjorda av människohänder. Han knyter ändå sin närvaro extra mycket till den plats där Guds folk ber och firar gudstjänst. Kung Salomo visste det, 2 Krön. 6:18–20. Sonen Jesus visste att Gud Fader är med överallt men sade samtidigt om templet i Jerusalem: »Vet ni inte att jag vill vara där min Fader bor?» (Luk. 2:49).
Kristi kyrka består förvisso av levande stenar, Kristustrogna människor, och inte av hus. Och våra kroppar är tempel i vilka den Helige Ande är. Men det Gud använder och det rum där han möter sitt folk i Ord, bön och sakrament präglas av det som sker med dem som är där. Ett kyrkorum blir med tiden inpyrt med helighet.
Liturgisk färg Vit
Texter Jes. 55:5–7, Rom. 12:1–2, Mark. 11:15–19, Ps. 84:2–5
Psalmer
