Veckans citat
Veckans citat
När man väl inser… Rättvisa – evangeliet. Gåva och ansvar. Beslut upphävs. Både och.
Reflex
Den som är torped är sällan elak eller obehaglig. Men han eller hon har en tydlig pedagogisk kompetens och förmår att förklara alternativen och deras konsekvenser på ett för motparten tydligt vis. Därmed nås resultat.
Kommentarer
Inom den Anglikanska kyrkan i Kanada har man tagit fram ett dokument benämnt Pastoral Liturgies at the Time of Death in Contexts of Medically Assisted Dying, dvs. en liturgisk ordning att bruka vid assisterat självmord. Beslutet att denna liturgi kan prövas och sedan utvärderas (Trial Use,…
Noterat
En alternativ kompromissversion föreslog att kyrkan skulle erkänna ett »legitimt spektrum av teologiska perspektiv». Även denna version kritiserades som otydlig och teologiskt svårhanterlig.
När man väl inser… Rättvisa – evangeliet. Gåva och ansvar. Beslut upphävs. Både och.
En alternativ kompromissversion föreslog att kyrkan skulle erkänna ett »legitimt spektrum av teologiska perspektiv». Även denna version kritiserades som otydlig och teologiskt svårhanterlig.
Kyrkans själavårdstradition och själavårdserfarenhet är lika gammal som kyrkan själv. Erfarenheten av att vandringen på trons väg, som går genom olika inre landskap, möter i många kyrkliga traditioner. I vårt svenskkyrkliga sammanhang har den ofta gått under namnet Nådens ordning. Owe Wikström, professor em. i religionspsykologi i Uppsala, skriver här
I denna artikel ger Berth Löndahl tretton ostrukturerade råd för en själasörjare. I centrum för råden står Kristus – nåden i Kristus. Att själasörjaren som representatio Christi har att benåda och upprätta så som han, eller hon, själv behöver nåd utöver nåd.
SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra.
I Linköpings domkapitels handlingar kan man läsa att Borensbergs pastorat har ansökt om dispens från sin församlingsinstruktion där det står att det ska firas en mässa i pastorat varje söndag.
Sara Järlemyrs avhandling handlar om hur mansbilden problematiseras i profettexterna i Gamla testamentet och hur den starke, potente krigaren där, i profeternas ve-ord, framstår i ett ljus som är allt annat än idealiserande. Han skildras som ömklig, feminint sårbar, impotent och allmänt queer.
Välsignelse är ett ord med vidsträckt innebörd – i Bibeln ofta dialogiskt: Gud välsignar människan, och människan välsignar Gud, dvs. lovsjunger Honom. Begreppet har blivit alltmer aktuellt.
En annan väg är att sänka ribban. Om kraven blir tillräckligt låga behöver ingen känna sig träffad. Men då förlorar också Jesu ord sin skärpa. Barmhärtigheten, rättvisan, heligheten och kärleken reduceras till vackra ideal i stället för en verklig kallelse.
Paulus svarade att evangeliet inte bygger på etniska eller juridiska markörer. Abraham blev rättfärdig genom tro redan innan Tora gavs på Sinai. Därför kan lagen inte definiera Guds folk. Tora har en pedagogisk funktion, men Kristus är dess fullbordan.
Kyrkans själavårdstradition och själavårdserfarenhet är lika gammal som kyrkan själv. Erfarenheten av att vandringen på trons väg, som går genom olika inre landskap, möter i många kyrkliga traditioner. I vårt svenskkyrkliga sammanhang har den ofta gått under namnet Nådens ordning. Owe Wikström, professor em. i religionspsykologi i Uppsala, skriver här
I min värld är mänskliga fri- och rättigheter något som ska ge individen skydd och värn samt leda till gagn för samhället. Med den utgångspunkten platsar inte aborter under den rubriken.
I denna artikel ger Berth Löndahl tretton ostrukturerade råd för en själasörjare. I centrum för råden står Kristus – nåden i Kristus. Att själasörjaren som representatio Christi har att benåda och upprätta så som han, eller hon, själv behöver nåd utöver nåd.
Martin Helgesson resonerar utifrån de djupt mänskliga frågorna om vad och vem vi är och pekar på att Guds Ord hjälper oss att vara verkligt mänskliga. Bibeln besvarar de frågorna på ett sätt som gör rättvisa åt vårt tillstånd och ger vägledning.
I denna artikel visar Per Ewert utifrån sin avhandling hur Svenska kyrkan desarmerades på ett politiskt medvetet sätt från sin starka position i samhället.
Många kommer att läsa detta som ännu ett inlägg i den sedan länge pågående debatten om samkönade relationer. Men uttalandet aktualiserar en större fråga än så. Frågan är inte bara vad Svenska kyrkan lär i en viss sakfråga. Frågan är hur Svenska kyrkan avgör vad hon lär.
Få böcker har utmanat akademin mer än Richard Dawkins The Selfish Gene, som alltsedan den kom ut för femtio år sedan har gett upphov till en flod av reaktioner från olika discipliner.