För predikan
Beredelseordet skulle kunna utgå från detta, eller ta avstamp i befallningen: »Lämna in dina räkenskaper!» Hur skulle det kännas att höra det, och hur skulle det gå?
För predikan
Vi hyllar Jesus Kristus, inte kärleken i allmänhet. Vi tror på syndernas förlåtelse, inte den goda självkänslans bekräftelse. Vårt hopp är förankrat i Jesus Kristi uppståndelse, inte i vår tro mot bättre vetande.
Kommentarer
Europa ser en tydlig och oroande ökning av antikristna attacker. Enligt nya siffror från Observatory on Intolerance and Discrimination against Christians in Europe (OIDAC Europe) registrerades 37 hatbrott mot kristna under maj – med mordbrand som den snabbast växande kategorin.
SPT kommer i sommar att publicera en podd med utvalda, inlästa artiklar från tidigare nummer och årgångar. Välkommen att lyssna.
Leva i för att få del av. GV rättar. Abels efterföljare och Kains barn. Vänskap. Antal deltagare i högmässan.
SPT kommer i sommar att publicera en podd med utvalda, inlästa artiklar från tidigare nummer och årgångar. Välkommen att lyssna. Mer information om avsnitt och hur man prenumererar i sin poddspelare finns här: SPT-podden
SPT kommer i sommar att publicera en podd med utvalda, inlästa artiklar från tidigare nummer och årgångar. Välkommen att lyssna. Mer information om avsnitt och hur man prenumererar i sin poddspelare finns här: SPT-podden Mer om podden: PodcastHär kan du lyssna till utvalda artiklar från tidigare nummer av SPT.
Gunnar Rosendal tillhör de legendariska prästerna i Svenska kyrkan. En god teolog med två doktorsavhandlingar, sakramentalt medveten och förnyande och framför allt en präst som i den lokala församlingen i Osby genomförde en pastoral förnyelse som med åren kommit att prägla Svenska kyrkan. Vad som då var radikalt liturgiskt bruk
SPT är en tidning för alla med intresse för kyrka och kristen tro – lekfolk, präster, diakoner och andra.
Till sist knyter vi samman beskrivningen av Kristus här med den på förklaringsberget: »hans ansikte var som solens när den skiner i all sin kraft» (Upp. 1:16). Här går beskrivningarna ihop, se återigen 2 Petr. 1:16−18; 2 Kor. 4:6. Där står den Uppståndne Herren, sann Gud och sann människa.
»Det kan inte förhålla sig så, att en människas förhållande till den Gud, som skall döma hela världen med rättfärdighet, enbart tar hänsyn till om en människa har en rätt tro enligt dogmatiken och bekännelse till Kyrkans förkunnade Jesus.»
Allt inom oss reser sig i protest: jag är inte skapad för att dö, slockna, utplånas. Jag är en evighetsvarelse – allt det underbara men också svåra som jag mött, såsom det blev mitt, kan inte bara slockna ut, förklinga, tystna.
När kyrkorummen blivit tömda på bilder, dofter, mystik och krångliga men lockade melodislingor, upptäckte den upplyste lutheranen att tron i all sin färdigpaketerade tydlighet hade tappat såväl sin dragningskraft som sin vardagsnära praktiska nytta.
Hans motto är In Illo uno unum, som kan översättas med »I Honom som är En, är vi ett», eller »I den Ende (Kristus) är vi ett». Uttrycket är hämtat ur den helige Augustinus reflektioner över Psaltarpsalm 127, där han förklarar att »även om vi kristna är många, så är vi ett i den ende Kristus.»
När vi kysser ikonen är det inte »materian vi dyrkar, utan Skaparen av den» såsom Johannes Chrysostomos uttrycker det.
Helige Gud och Fader, vi ropar till dig i din Sons, Jesu Kristi, namn, att du i din nåd fyller mitt hjärta, min håg, mitt sinne med din Helige Ande, så att jag tänker, talar och endast gör det som du själv vill och som du vill utföra genom mig.
Att fråga vad det innebär att vara konfessionellt luthersk är i själva verket att ställa en mer grundläggande fråga: Vad är evangeliet om Kristus Jesus, och hur förkunnar kyrkan detta evangelium?
Om någon skulle ställa mig mot väggen och tvinga mig att säga en sak så skulle det förmodligen vara något i stil med: att fira mässa handlar om låta människor dras in i Guds stora berättelse med världen.
Jag började ganska snart efter att ha läst detta fundera på hur jag kunde reagera på ett konstruktivt sätt.
Språket är en märklig företeelse. Det består av symboliska byggstenar ordnade i avancerade mönster som beskriver tillvaron på ett sätt som inga andra metoder gör. Samtidigt sätter språket gränser för hur vi kan förstå vår värld och vår plats i den.
Jesus visar tydligt att han kom till jorden för att frälsa oss. Han är på väg mot sitt lidande och vår räddning. Hans väg är inte att tillintetgöra samarierna, utan han vill deras och allas frälsning. Därför vänder han sig mot Jerusalem.
