När Trettondedagstiden är avslutad, går vi in i påskkretsen och dess förberedelsetid. Den stora fastetiden föregås av Förfastan. Den omfattar söndagarna Septuagesima (den sjuttionde), Sexagesima (den sextionde) och Fastlagssöndagen eller Quinquagesima (den femtionde). Namnen markerar avstånden till Påskdagen.

De tre sista dagarna i Förfastan kallas Fastlagen: Fastlagssöndagen samt måndagen och tisdagen. Därefter följer Askonsdagen, Fastans första dag. »Förfastotiden står som en förhall till Fastan … så att vi förberedda och i rätt andlig inställning skola möta Askonsdagen. Den är dock ingen fastetid i egentlig mening» (G. Rosendal). Enligt svensk tradition är den liturgiska färgen under Förfastan blå, alternativt violett. För att markera att den egentliga fastetiden inte har inträtt, föredrar man på många håll den gröna färgen.

Denna artikel är för inloggade användare

Registrera din e-postadress för att få tillgång till fler artiklar och vårt nyhetsbrev.

Registrera dig Har du redan registrerat dig? Logga in