Jesu största glädje
Jag lägger ofta märke till hur kristna i diskussioner på nätet blir överdygdiga eller löjliga finger-pekare. Som om Jesus hade kallat oss att stå på moralens höga hästar som arga ambassadörer för en argsint Gud. I verkligheten är vår uppgift mycket mer subtil och förvånande.
Den 29 augusti lade ärkebiskop Janis Vanags av Lettlands evangelisk-lutherska kyrka ner sin stav, bland annat under närvaro av Societas Sanctæ Birgittæs (SSB:s) confessor Bo Brander. Vanags vigdes år 1993 till ärkebiskop av dåvarande biskopen i Stockholms stift, Henrik Svenungsson. Under en lång rad av år har ärkebiskop Vanags deltagit vid SSB:s generalkapitel i Vadstena. Här följer den predikan som ärkebiskopen höll vid generalkapitlet den 23 juli 2025.
Matt 11:25–30:
»Vid den tiden svarade Jesus och sade: ’Jag tackar dig, Fader, himmelens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka, men har uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, Fader, så har du bestämt. Allt har min Fader anförtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, och ingen känner Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är milt och min börda är lätt’».
Ni Kristi älskade, det är en stor glädje att möta Er här, i den Heliga Birgittas närvaro. Bara se Er omkring – Ni kommer från olika länder, städer, byar och län, men med en och samma tro på Herren Jesus Kristus och med samma kärlek till Hans Kyrka. Det påminner mig om en text i Uppenbarelseboken:
Det är dessa som har kommit ur den stora bedrövelsen, De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de nu inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel. Han som sitter på tronen skall slå upp sitt tält över dem (Upp. 7:14).