En missionsinriktad församling
Det märkliga är att vi, trots att formella hinder saknas, tenderar att inte fästa blicken på det stora uppdraget, missionsuppdraget, utan snarare på hindren, verkliga eller inte.
SPTs redaktion
Det märkliga är att vi, trots att formella hinder saknas, tenderar att inte fästa blicken på det stora uppdraget, missionsuppdraget, utan snarare på hindren, verkliga eller inte.
Men då händer det vackraste vi kan tänka oss. Jesus räcker ut sin gudomliga hand, fattar den livlöses hand och reser honom upp. Det är Segrarens hand i den livlöses hand. Den livlöse får liv.
Till för alla? De försvunna församlingshemmen. Chock i självbelåtenheten. På vägen fram. Redaktionellt.
Bön, givande och fasta är något som hör till coram deo, det fördolda livet med Gud. Att förkroppsliga beteendet att be, fasta och ge utan att vinna någon social poäng förkroppsligar Jesu ord. För Jesus var det bara Fadern, de vilda djuren, änglarna och frestaren som såg hans fasta. Inga fler.
Läget är alltså akut, men föranleder på sin höjd endast axelryckningar hos kyrkostyrelsen och kyrkomötet. Som vore det oundvikligt.