Skriftens dimmor och ljus
I samma utsträckning som själen förnyas av sitt studium, börjar också Skriftens ansikte förändras. Dess skönhet blomstrar allt mer ju större framsteg man gör. De heliga skrifterna anpassar sig till det mänskliga sinnets mottaglighet. För människor med ett köttsligt sinne framstår Skriften som helt jordisk, av samma slag som profana skrifter. Men för andligt sinnade människor är den gudomlig. Vad som en gång tycktes insvept i täta dimmor, blir nu outgrundligt i sin klara enkelhet och nästan outhärdligt strålande ljus.
Johannes Cassianus (360–435), Hjärtats ro
Tvivlets tro
En människas väg måste vara kantad med tvivel, av det enkla skälet att den måste bygga på tro. Tron är inte en matematisk visshet, då vore den inte tro. Ändå är tron en absolut nödvändighet om livet inte bli absurt ... Och i mörkret kommer tvivlen, verkliga eller inbillade svårigheter som talar mot tron. Att tvivla är inte att vägra tro. Det är bara den troende som kan tvivla. Tvivlet är tvekan att hålla något för sant, utan att likväl påstå att det är falskt.
Anders Piltz, Pilgrim nr 1/2009
Frågetecknet?
Montaignes inställning: Que sais-je, vad vet jag? Renans inställning: frågetecknet – det viktigaste av alla skiljetecken. Inställningar som står i direkt motsats till ... styvsintheten och självsäkerheten.
Victor Klemperer, Lingua tertii imperii – Tredje rikets språk (1947)
Sanningens ord
Det sanna är evigt: kring himmel och jord /genljuda från släkte till släkte dess ord.
Esaias Tegnér, Det eviga, 1810